18.12 och nu har jag precis avnjutit min middag: en tallrik yoghurt med müsli, torkad frukt och nötter samt tre mackor. Har varken ork eller matlust för att göra något mer avancerat så det fick bli som det blev idag.

Matchen är iallafall spelad. Fruktansvärt väder för en match, kvavt och en sisådär 26 grader. Sista fem minutrarna kom det dock en regnskur, det var underbart. Iallafall så fick vi en pinne med oss efter ett 2-2 resultat. Samtidigt som vi borde vara nöjd med det, för vi var riktigt kassa idag, så hade vi lätt kunnat vunnit om vi hade varit på den nivå som vi kan. Men alla gånger går det inte som man vill. Våra motståndare hade en 2-0 ledning långt in i matchen, reduceringen kom en bit in i andra halvlek och kvitteringen kom i sista matchminuten! På en hörna. Vi skickade upp alla. Regnet öste ner och till slut hittade bolen nätet. Skönt!

Just nu sitter jag och funderar på vilket humör jag är på. Jag känner mig sjukt less efter matchen, är trött i kroppen och har alldeles för mycket som snurrar runt i huvudet för att jag skulle kunna säga att jag känner mig peppad inför kvällen. Men jag tänker trotsa detta och ge mig in till staden ett tag, måste ju ge det en chans åtminstone.

Det har en jäkla påverkan dethär med fotbollen, på allt runt omkring. Jag ältar matcherna flera dagar efteråt, ibland kan det gå ut över vänner och familj, vilket det verkligen inte borde få göra. Dessutom klankar man ner på sig själv mer och mer, vilket i sin tur resulterar i ett otroligt nersjunket självförtroende. I slutändan blir det ändå bara pannkaka av allting.

Jag har haft mina funderingar på att lägga ner fotbollen, åtminstone för ett tag. Tro det eller ej, men det är sant. Men grejen är att det har varit en sådan stor del av mitt liv så pass länge att jag inte vet vad jag är utan den. För även om det inte är roligt längre, så finns det ingenting bättre att vara en del av det här laget. Och dessutom, när det väl går bra och när man känner dendär känslan av att det verkligen är dethär man älskar, då är det oslagbart. Det är längtan efter den känslan som gör att jag fortsätter. Det är den jag vill uppnå igen. För det var den jag brann för en gång i tiden.

Som jag avslöjade i mitt första inlägg så kommer jag börja med en ny sport till hösten. Dels för att jag vill göra någonting annat ett tag, göra någonting nytt som känns kul och spännande. Som jag kan kompensera med fotbollen, se om det blir någon skillnad. För det hoppas jag verkligen!

Nej, nu är det nog dags att börja göra sig klar för stan som sagt. Tänker unna mig en mjukglass med viol-& lakritsströssel ifrån mitt favoritställe ikväll. Blev genast på lite bättre humör. Ha en trevlig kväll,
Fanny