.. så jävla mycket!

Idag var det våran första Y-dag i tvåan. För er som inte vet är Y-dagar de dagar där schemat bryts och vi gör någonting annat istället. Det kan vara till exempel projektarbete för treorna, sex och samlevnad eller som vi hade idag - Don't drink and drive.

Vi blev indelad i grupper och fick till exempel läsa snuttar ur en bok {Leva med döden}, se en film {Länge leve livet} samt göra lite värderingsövningar. Bara ämnet känns så starkt för mig att det är svårt att diskutera, till och med tillsammans med personer man känner. Filmen väckte massor med tankar i huvudet på mig, men det blir så svårt att sätta ord på det en stund senare.

Självklart drog vi nitlotten och fick vara med en .. ja, vad ska jag säga. Mindre seriös klass? Det skämtades brett om rattfylleri och ditt och datt. Känns typiskt killar att skämta bort något så allvarligt. Visste du att i snitt dör två ungdomar varje vecka pga just rattfylleri? Det är en sjuk siffra!

Jag vet inte vad jag ville få ut av det här. Jobbigt när man vill vara seriös om ett ämne som faktiskt spelar roll. Det känns inte värt det att det ska ske en olycka med någon man känner inblandad för att börja förstå allvaret i det hela. Usch. Jag var riktigt irriterad idag.

Nu innan jag fortsätter mala på, säger jag over and out!

Hittade ett otroligt starkt klipp via en vän på Facebook. Måste dela med mig av det. Själv grinade jag som ett litet barn, så var beredda med något näsduksliknande. Kommentera gärna också.

Det är alltså militära människor som överraskar barn/familj/partners med att återvända hem när dom minst anar det.

Nej, nu har jag klurat på detta inlägg alltför länge så alla formuleringar har liksom snurrat ut ur hjärnkontoret för längesedan. Därför skriver jag detta rakt av, utan vidare funderingar.

Jag är inne i en svacka. Vet inte när, hur eller varför den började men jag gissar på att den har pågått i ett par veckor, kanske tre och kanske till och med en månad. Har ingen motivation att träna, att äta bra, att städa - anything. Nu när jag bor ensam hemma har det blivit en enda röra här och jag har ingen kraft att ta tag i det. Visst, nu har det varit fint väder och man har haft andra saker för sig, vilket kanske gäller för träningen också - men ändå.

Har ätit enbart onyttigt tror jag, och helt enkelt lagt mig på latsidan. Visst, återigen - det är sommar. Men det är det att jag mår inte bra när jag varken tränar eller äter bra. Jag är konstant trött och magen tar mer eller mindre stryk. Blir liksom inte bra någonstans.

Därför ska jag här och nu lova mig själv att iallafall ge detta ett helhjärtat försök {lovar inte att jag lyckas, utan att jag ska försöka}. Jag vill komma igång med träningen igen, mina mål står fast även om denna svacka innebär att det tar längre tid. Som en omväg, skulle man kunna säga. Maten är minst lika viktig och därav också detta förbaskade sötsug. När jag inte äter och dricker som jag ska, blir jag automatiskt supersugen på sött i alla dess former.

Vågen är inget problem i detta fall, även fast det kanske låter så. Okej, det kanske inte är så jätteroligt att se skillnaden men det är inte därför jag skriver det här. Detta handlar om allmän hälsa och saker jag vill fortsätta med eftersom jag mår som bäst då. Hm, nu vet jag inte hur jag ska få mitt försök att gå ihop med typiska sommarsaker. Våran nya grej är tex kvällsdopp, och det vill man ju inte missa "bara för att träna"? Nej, jag får helt enkelt prioritera.

Detta försök {som jag verkligen, verkligen hoppas på} får vänta en vecka till, eftersom jag på lördag drar till Göteborg tillsammans med hjärtat. Då känns det faktiskt lite tråkigt att tänka på vad man äter och hur mycket man tränar. Då ska jag helt enkelt bara ta vara på tiden!

Nåväl, detta var väl kanske inte exakt hur jag hade tänkt mig detta inlägg. Men saker blir inte alltid som man hade tänkt sig heller, så här rundar jag av och ska nu fortsätta med min franska manikyr :)
Ha en bra kväll!