Detta inlägg följer denhär planen.
- - - - - - - - - - - - -

Till att börja med är kärlek ett väldigt stort ord och kan betyda många olika saker. Det jag personligen förknippar kärlek med dock är fjärilar i magen, rosa moln och hela den historian. Men det finns ju även obesvarad kärlek, "avbruten" kärlek och framför allt den kärlek som inte alla gånger är så mysig och trevlig. Som alltid finns det en framsida och en baksida med allt. Sedan finns det ju kärlek till en partner, kärlek till sina föräldrar, kärlek till barn, kärlek till djur, syskonkärlek, kärlek till sport - så många olika känslor i ett och samma ord.

Men som jag sa så är det just det där glada, positiva och pirriga som jag tänker på när ordet kärlek dyker upp så alltså är det också det jag tänkte skriva om idag.

Jag hade ju inte varit kär innan jag träffade André och många gånger frågade jag mig själv hur sjutton man skulle veta när man väl blev det? Det var dock ingen tvekan när vi väl träffades - jag kände det på en gång. Pang boom sådär. Och jag kan inte förklara det bättre än pirr i magen och ett konstant leende. Att vara nykär är en av de bästa känslorna som går att uppleva enligt mig.

Idag har vi ju som sagt varit tillsammans en väldigt lång tid och har därför kommit in i något annat stadium. Självklart pirrar det fortfarande i magen, men nu har vi en annan typ av trygghet och den där vi-kan-inte-sluta-ta-på-varandra-tiden känns ruskigt längesedan. Vi har gått igenom mycket tillsammans och vi har lärt oss nya saker om varandra hela tiden vilket faktiskt gör att man kommer varandra närmare hela tiden.

Något som hör till ämnet är homosexualitet och jag tillhör den grupp som tycker att kärlek är kärlek - oavsett mellan vilka. Lika självklart som det är att vi ser olika ut eller tänker olika, lika självklart borde det vara att vara homosexuell.

Så det var väl aningen kortfattat om hur jag ser på kärlek.